Fördelning eller segregation av yrken enligt kön är ett komplext fenomen som beror på flera faktorer. Segregationen kan ses som ett isberg där könsfördelningen syns utåt men under ytan finns flera drivkrafter. Till exempel faktorer som har att göra med läroämnesintressen, stöd och hinder, kultur, attityder, förväntningar och föreställningar om branschen samt föreställningar om den egna förmågan kan alla påverka yrkesintresset (1). Könets kulturella konsekvenser kan i sin tur styra vilka saker olika personer uppmuntras och vägleds till, vilket kan för sin del ha ett samband med segregationen av yrkesområdena. Uppmuntras alla kön jämlikt till olika funktioner eller styrs personerna automatiskt och kanske också omedvetet till exempel enligt kön?
Könsrelaterade attityder är inte alltid medvetna, men det har gjorts många observationer i undersökningar om att könen behandlas olika. Könet har konstaterats påverka hur barnet eller den unga bemöts i olika åldrar: till exempel när forskare observerade daghemsmiljön märkte de att flickor och pojkar får olika beröm och ansvarsuppgifter. Flickorna berömdes för att de hjälpte till och man förväntade sig mer självständighet av dem än pojkarna, medan pojkarna fick beröm för sina personliga egenskaper (2). I en undersökning som gällde gymnasieelever observerades det att den handledda personens kön påverkade den studiehandledning som hen fick. Flickor och pojkar som var intresserade av samma ämnesområden uppmuntrades till olika roller, till exempel flickor att söka sig till lärare och pojkar till ledningsuppgifter (3).
Ojämlik behandling kan ha långtgående följder till exempel när det gäller yrkesval. Det har observerats att flickor möter mer negativa fördomar mot sina matematiska färdigheter i skolan och hemma (4, 5, 6) även om det inte har observerats skillnader i flickors och pojkars matematiska kunskaper (7, 8, 9, 10). Detta kan i sin tur påverka utvecklingen av den upplevda matematiska självförmågan och intresset för matematik, vilka har observerats ha samband med senare intresse att söka sig till STEM-branscherna (Science, Technology, Engineering, Mathematics) (11, 12, 13). Av de studerande som svarade på jämställdhetsbarometern 2017 upplevde männen att de fått mindre stöd hemma än kvinnor för val efter grundskolan som inte är typiska för deras kön (14). Det finns också bevis på att det inte värderas lika högt att män söker sig till vårdbranscherna som att kvinnor söker sig till STEM-branscherna (15). Uppmuntran kan ha stor betydelse för den unga när hen funderar på sina framtida karriärvägar (1, 3, 22, 24).
Utöver uppmuntran har den sociala samhörigheten (belonging) konstaterats ha ett samband med kvinnors intresse att söka sig till STEM-branscherna och mäns intresse att söka sig till social- och hälsovården och utbildningssektorn (16). Det har observerats att studerande som studerar inom en bransch som inte är typisk för sitt kön avbryter sina studier oftare än studerande som representerar majoritetskönet inom branschen (14). Om stämningen på en arbets- eller studieplats som inte är typisk för det egna könet inte upplevs som mottaglig, kan det få personen att söka sig till branscher som är mer typiska för sitt kön (17).
Det finns ännu lite information om könsminoriteternas placering på arbetsmarknaden (18), men de har observerats vara underrepresenterade inom STEM-branscherna. En undersökning som gjordes 2023 visade att icke-binära personer som studerar inom tekniska branscher upplever mindre social samhörighet (belonging) än andra studerande (19). Allmänt taget upplever könsminoriteter diskriminering på arbetsmarknaden (20).
Eftersom segregation är ett komplext fenomen behövs samarbete för att ingripa i den. Förändringar behövs i attityder, arbetskulturer och samhälleliga strukturer. Ett sätt att agera är att erbjuda de unga förebilder och information om branschernas mångsidiga möjligheter och på så sätt uppmuntra till och öka intresset för olika alternativ. Branscherna ska dock inte värderas som bättre eller sämre val beroende på den intresserade personens kön. Väsentligt är att sträva efter att minska könets inverkan som en styrande faktor så att var och en kan göra val utifrån sina egna intressen och styrkor.
